Medforskande pedagog

Som medforskande pedagoger vill vi inte sätta gränser för vad som är möjligt eller inte möjligt utan inspirera barnen till att allt är möjligt. För att förstå barnens lärprocesser är det viktigt att vi är lyhörda för det barnen kommunicerar både verbalt och kroppsligt. Vårt förhållningssätt utmanar barnen i deras olika teorier för att lärandet ska leda vidare. Vi vill inspirera alla barn i sitt utforskande så att deras nyfikenhet och tankar hålls vid liv. Därför behöver vi som medforskande pedagoger vara flexibla och våga släppa taget för att kunna utmana både barnen och oss själva.

Barnens skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. (Lpfö 98/10 s.7)

Det kompetenta barnet

På Viljan har vi en stark tro på att barnen har en inneboende vilja att utforska och en stor nyfikenhet och lust att lära. Vår uppfattning är att barnen har rätt till sina tankar, funderingar, åsikter och därför ska de också få uttrycka dessa. Det kompetenta barnet ska vara delaktigt i sitt eget lärande och vi som pedagoger ska erbjuda barnen möjligheter att utforska sin värld utifrån sina förutsättningar. Stor del av verksamheten bygger på frivillighet - alla måste inte göra allt. Vi uppmuntrar eget tänkande och i det kreativa skapandet uppmuntras också mångfald och oliktänkande.

För oss är det viktigt att vi bemöter barnet istället för att bedömma barnet eller dess handlingar. Ett arbetssätt för detta är att arbeta med öppna frågor som får barnen att själva tänka till kring sitt handlande och öppnar upp för en dialog.

Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och miljön i förskolan.  De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98/10 s.12)

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation är ett verktyg och ett reflektionsdokument pedagoger emellan eller mellan barn och pedagoger. När vi observerar, analyserar och reflekterar kan vi följa barns lärande och utveckling. Dokumentationen blir pedagogisk först när den används för att förstå en händelse ur fler synvinklar och utifrån dessa skapar vi nya utmaningar kring lärandet. Framförallt handlar pedagogisk dokumentation om att synliggöra processer som kan ge oss svar på vad barn kan, hur de tänker och lär. Pedagogisk dokumentation speglar vilken barnsyn vi har. När vi observerar hur miljön är utformad och hur självständiga barnen får vara, visar det oss hur vi tänker kring det kompetenta barnet. När vi arbetar med pedagogisk dokumentation är det viktigt att vi bestämmer vad, hur och varför vi dokumenterar. För oss är processen det intressanta, inte själva slutresultatet. I processen finns lärandet då det är här barnen interagerar med andra, de hittar lösningar och ser möjligheter. Att följa upp, analysera och reflektera över det som dokumenterats är viktigt. Hur gjorde vi? Vad ville vi? Hur gick det? Vad blev resultatet? Hur går vi vidare? är viktiga frågor att arbeta med så att det systematiska kvalitetsarbetet säkerställs. Genom att vi arbetar med pedagogisk dokumentation blir lärandet synligt för alla.

För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/10 s.14)

Den tredje pedagogen

När vi planerar och utvecklar vår inne- och utemiljö är det barnen som är i fokus. Rummen ska kommunicera till barnen och de ska förundras och vilja utforska och leka. Den estetiska utformningen i miljön är viktig då den ska vara inspirerande och tilltalande. Vi arbetar åldersindelat då vi vill anpassa vår miljö och material efter barnens intressen, behov och erfarenheter. Miljön ska ha en inbjudande och utforskande prägel och barnen ska själva kunna plocka fram det de vill arbeta med utan att be en vuxen om hjälp.

Vi arbetar med ”rum i rummet” där större rum skärmas av med hjälp av material och möbler så mindre rum skapas. Vikten av att skapa sammanhang där barnen får förutsättningar för lärande och själva kan tillägna sig kunskap är viktigt. Beroende på hur vi konstruerar miljön avspeglas bilden av vad vi förväntar oss ska hända och då också vilka förväntningar vi har har på barnen. På så sätt kommunicerar rummen med oss. 

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska världen. (Lpfö 98/10 s.6)

Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. (Lpfö 98/10 s.7)

Projekt

När vi arbetar i projekt utgår vi från barnens intresse. Läroplanens mål som matematik, språk, naturvetenskap och skapande vävs in på ett lustfyllt och naturligt sätt.

Inför ett nytt projekt gör vi pedagogiska dokumentationer som sedan reflekteras över i mindre grupper. Vi samlar barnens tankar, idéer, bilder och samtal genom att dokumentera det vi sett och hört. Nu kan vi skapa oss en förståelse för vad barnen verkar vara intresserade av och i reflektion med kollegor lyfts tankar upp för att komma närmare vilka gemensamma nämnare som vi sett. Utifrån detta skapar vi ett gemensamt projekt som genomsyrar alla avdelningar på huset. Varje avdelning arbetar sedan vidare med egna teman som har utgångspunkt i projektet. Ett projekt kan pågå under en längre tid och det är vi tillsammans med barnen som leder projektet framåt.

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (Lpfö 98/10 s.6-7)

Ateljens blogg

En lustfylld upplevelse där vi förtrollasav bubblornas magi. Vi blåser bubblor och fångar dem på papper och delar upplevelsen och glädjen med varandra.

Kan vi inte göra så där med ull igen? Ett barn får syn på ullen och något vi tovade för länge sedan. Hon visar med händerna sina minnen av ulltovning. 

Efter lunchen samlas barnen på äldrebarnsidan i mindre grupper för en stund med läsning, sagoberättande m.m.

Snön ligger vit därute och inne i ateljén växer vårt gemensamma vinterlandskap fram. Barnen skapar utifrån sina egna tankar och ideér och fler och fler figurer tar plats allt eftersom.

En skapande stund blir också en stund då vi samtalar och funderar på hur allting är. Kunskap delas och nya frågor kommer upp. Vad vet du, vad vet jag? Tillsammans blir vi klokare.